Konsten att klubba med Cola
Då var det söndag och jag har hittills haft en underbar helg. Fredagskvällen inkluderade tårtätande, födelsedagssjungande (Alltid lika kul när någon här fyller år. Först sjunger vi happy birthday, sen blir det födelsedagssånger från hela världen! Jag har hört på spanska, portugisiska, tyska, franska, albanska, och självklart sjöng jag och Julia i kör ”ja må du leva”) och senare utgång då Paola från Mexico fyllde 25. Vi var ett gäng på tretton personer som åkte taxi till ett ställe som heter White Plains, det är ett område med en del bargator. Men eftersom åldergränsen för att klubba här i USA är 21 år passerade vi flera ställen innan vi kom in någonstans. Vi såg väll ut som en skolklass och det var bara tre av oss som var över 21. Men tillslut kom vi in på en bar, dock fick vi som var underåriga inte dricka någon alkohol. Där spenderade vi timmar, åt lite mat, pratade och skrattade, hade väldigt trevligt och drack väldigt mycket Coca Cola. Efter någon timma kom ett till gäng på sju personer, alla elever från EF. Kvällen bästa fråga kom från en dörrvakt som sa: ”Vart kommer ni ifrån?” Svaret blev: ”Eh.. ja du, vart sa vi börja. Vi är några från Colombia, några från Brasilien, en från Mexico, två från Sverige, en från Frankrike, en från Bahamas, en från Argentina osv…”
Sen kom lördagen, jag säger bara mysig lördagsmorgon. Fick chansen att skypa med stora familjen! Fast alla ungar var inte med men pratade ändå med mamma, pappa, Micke, Maria och hälsade på Jonas, Daniel och lilla hunden Saga. Blev så glad av att se alla! Vid tretiden begav jag mig till Brooklyn tillsammans med G, Niki, Ana, Roxanne och George. Vi beslöt oss för att, som det så fint kallas, ”walk the Brooklyn Bridge”. Och det var en jättefin dag med strålande sol och varma vindar. Så nu kan vi checka av det från våra to-do lists vi alla har här. När vi kom över till Brooklyn stod på vägskyltarna ”Welcome to Brooklyn! Sweet home it is!” Efter att vi spatserat över bron sökte vi oss till Brooklyn Museum som har gratis inträde varje första lördag i månaden. Då vi inte hade någon aning om hur vi skulle hitta dit frågade vi folk på vägen. Alltid lika kul att prata med främlingar från USA, de är alltid lika tillmötesgående och hjälpsamma. Jag och George fick tag i två unga män som beskrev vägen för oss, och precis innan vi skildes åt bjöd den ena av dem in oss på ett private party. Han sa ”But I see you later! We´re gonna have a private party and my friend´s gonna be DJ. So stick around I see you!” Okej, visst. Chansen kändes ungefär lika med noll att vi i denna stad som har fler invånare än vårt land Sverige skulle springa på varandra igen. Men det var ju trevligt att vi blev inbjudna i alla fall!
Museet var väldigt stort och hade alla möjliga olika utställningar. Så nu kan vi checka av även detta besök från våra to-do lists. Klockan var närmare åtta på kvällen när vi klev ut från museet och vi var alla hungriga. Fann en Brooklyn-bor som var villig att hjälpa oss att finna något ställe vi kunde äta på. Hon berättade om en buss som stannar till precis utanför museet klockan åtta varje första lördag i månaden. Bussen skulle vara gratis och guida oss till några restauranger med mer. Medan vi stod där och försökte bestämma oss för hur vi skulle göra kom ”bussen” och spontan som man blir sprang vi in. Hade verkligen ingen aning om vart den skulle ta oss. Det visade sig vara en typ av guidad tur, och vid första stoppet fanns en restaurang och då vi alla var hungriga hoppade vi av redan då. Men denna restaurang visade sig vara full. Så vi traskade vidare i någon riktning strax utanför the heart of Brooklyn. Fann en liten stund senare en väldigt-liten-men-mysig-och-smatidigt-lite-mystisk-pizzeria. När man kom in var det en lång disk där vi gäster beställde pizza från ena sidan och kockarna tillagade dem från den andra. Men sittplatser fanns det inte gott om här heller, och det satt redan fyra personer bland dem få borden, vilket fick den lilla pizzerian att se full ut. ”Guys! I have an awesome idé! I just finished my beer-garden if you want to sit outside and eat?” En snubbe som jobbade där visade oss ut genom en dörr och vidare till hans “öl-trädgård”. Det var en liten bakgård där han hade slängt ut några bord och stolar. Men på något vis var det bara så himla mysigt. Vi köpte tre pizzor och att dela på och avnjöt dem under bar himmel en varm marskväll i Brooklyn.
Tog senare tunnelbanan tillbaka till Grand Central där vi alla köpte varsin cupcake till dessert som vi åt på tåget hem till Tarrytown. Hela dagen var fylld med vårkänslor, glädje och jag skrattade till tårar och magkramp flera gånger om.
Roxanne, Niki, jag, George och Ana på Brooklyn Bridge
Denna bild är orginal, himlen här är alltid så vakcker. Annorlunda på något sätt. 
The Statue Of Liberty som skymtar där långt bort
Inne i Brooklyn Museum. Kan inte bestämma mig för om trädet och pianot bråkat med varandra och fastnat såhär eller om dem bara kramats väldigt mycket och fastnat i varandra. 
Baksidan på pizzerian där vi åt, de få bänkar som fanns där var inramde av högt stängsel och det kändes verkligen så fel samtidigt som det kändes helt rätt. 
(Laddar upp ännu fler bilder imorgon!)
/ J
